Coverbandsbasisten med en miljon frågor

Björn Johansson är den före detta coverbandsbasisten som tog vägen via kärnkraftsbranschen och McDonalds innan han lärde sig själv programmera. Som person trivs han som bäst när han får utföra saker tillsammans med andra. Och än idag åker basen fram när det vankas gig - eller när han bara vill koppla av för en stund.

Första gången Björn testade på att spela bas var i mellanstadiet. Han fastade snabbt för känslorna som väcks av olika typer av musik och hur roligt det var att spela tillsammans med andra.

”Jag startade till och med ett metalband tillsammans med mina kompisar”, minns Björn. “Vi hade långt hår och ville vara så coola som möjligt. Vi repade en hel del, men till skillnad från mina kompisar var drömmen aldrig att bli rockstjärna.”

Parallellt med det nyfunna musikintresset fick Björn en gammal dator från sin kusin. På den utförde han olika experiment tills mjukvaran gick sönder. Enbart i syfte att lära sig laga den igen. Det blev också en del Q Basic, ett gammalt programmeringsspråk han lärde sig använda för att bygga små program.

Lindvallen, BigMac och C#

Efter grundskolan gick Björn musikerlinjen på Folkhögskolan i Nyköping. Där träffade han andra musikintresserade och kunde förkovra sig ytterligare inom musiken. Det gick faktiskt så långt att han livnärde sig som musiker under en skidsäsong i Sälen.

”Vi var ett typiskt coverband och spelade alla de där låtarna som du vanligtvis hör på en afterski”, berättar Björn. “Under sex månader spelade vi nästan varje dag på olika krogar på Lindvallen och Kläppen. Vanligtvis inför några hundratals människor.”

När det sedan inte längre kändes intressant att jobba som musiker tog Björn först jobb på McDonald’s. Visserligen bara för att tjäna pengar, men precis som med coverbandet fick samarbetet och lagkänslan bland kollegorna i köket honom att trivas bra.

”Det var strax därefter, när jag började jobba på Kärnkraftsäkerhet och Utbildning och träffade Stefan Zetterberg, som min programmeringsresa tog fart på riktigt”, säger Björn. ”Stefan var inhyrd från LearningWell och på våra återkommande bilresor ner till simulatorn i Ringhals ställde jag en miljon frågor om hur det var att jobba som systemutvecklare. Stefan föreslog att jag skulle börja lära mig programmeringsspråket C#. Efter det gick all min lediga tid åt att sitta och nöta kod i egna projekt.”

Nytt jobb på LearningWell

Efter ett tag började Kärnkraftsäkerhet och Utbildning använda ett av programmen som Björn byggt – och sedan gick allt fort. Efter en rekommendation från Stefan fick Björn jobb som systemutvecklare på LearningWells kontor i Nyköping. Idag är det mer än tio år sedan Björn klev in hos LearningWell för första gången.

”Är det någonting jag lärt mig under de här åren är det att det är viktigt att vara beredd på att tekniker och programmeringsspråk snabbt förändras”, säger Björn. “Det viktigaste i början är att man har koll på struktur och arkitektur. Alltså hur man skriver lättläst och bra kod.”

Roligast att jobba tillsammans med andra

Beträffande musikintresset så åker basen fortfarande fram då och då. Ibland för att repa inför ett gig med något tillfälligt ihopsatt band. Ibland bara som avkoppling.

”Likheterna mellan musik och programmering är att det är som roligast när man får jobba tillsammans med andra människor”, konstaterar Björn. “Både resultatet och vägen dit skapar en skön gemenskap, där det hör till att man går varandra på nerverna då och då. Kanske smyger det sig till och med in lite prestationsångest. Det gör bara high-five-känslan efter gig och avslutade projekt ännu skönare.”

Vi stöttar alla människors rätt att uttala sig och leva sina liv på det sätt som passar dem bäst. Därför ger vi gärna kollegor utrymme här för att berätta vilka de är. Däremot behöver det inte betyda att LearningWell uppmuntrar eller står bakom allt de säger.

Vill du läsa fler intervjuer med våra kollegor hittar du dem här.